Mer info

Om tungan

Du har kanske hört att tungan är kroppens starkaste muskel, men egentligen består tungan av flera olika muskler som arbetar tillsammans. Det gör att den är extremt rörlig och kan röra sig mycket snabbt. Dessutom är den en så kallad hydrostat, vilket betyder att den beter sig ungefär som en vattenballong: trycker du till en del så buktar en annan del ut. För varje rörelse påverkas alltså hela tungans form på ett väldigt invecklat sätt. Det är en av anledningarna till att tungan är så svår att studera. Den andra anledningen är att tungan inte kan röra sig naturligt om vi stoppar in utrustning som t.ex. kameror eller mätinstrument i munnen. Till skillnad från vad många tror sitter tungan dock inte särskilt långt ner i halsen; du kan i princip se hela tungan när du räcker ut den.

 

Om talproduktion

Tungan är ett av våra viktigaste talorgan, och är speciellt viktig för vokalljud. För att förstå varför behövs en liten snabbkurs i talproduktion. Man kan säga att språkljud består av två delar: en ljudkälla och ett filter. Ljudkällan är oftast din röst, det vill säga ett surrande ljud som produceras av stämbanden. Filtret är ”röret” som ljudet färdas genom på väg ut, det vill säga din hals, mun och ibland näsa. Filtret formar ljudet, och gör skillnaden mellan t.ex. [l] och [r], eller [a] och [i]. Man kan jämföra det med att blåsa över öppningen på flaskor med olika mycket vatten i. Hålrummet påverkar hur ljudvågorna studsar och får sin speciella klang. För vokaler och andra ljud som formas i munnen är det främst tungan som avgör hur hålrummet ser ut, och små skillnader i tungans form och position kan göra stor skillnad för ljudet. Ibland är det dock möjligt att åstadkomma samma ljud på olika sätt. Det är något som verkar ligga naturligt för människor eftersom allas munnar ser olika ut.

 

Om akustik

Oftast undersöks talljud genom akustisk analys. Det innebär att man tittar på hur ljudvågorna beter sig. Med dagens inspelningstekniker går det snabbt och enkelt att jämföra olika talare på det här sättet. Bland annat kan man se hur den akustiska energin är fördelad i ett ljud. Det är ungefär som att ta reda på vilka tangenter som trycks ner för att få fram ett pianoackord. Valet av tangenter avgör vilket ackord det blir, och på samma sätt avgör den akustiska energin vilket ljud vi hör, t.ex. ett [a] eller ett [i]. Precis som på ett piano kan du få fram ”samma” ljud på olika ställen, till exempel kan ett C-ackord spelas högt upp eller långt ner på pianot. På samma sätt låter ett [a] alltid som ett [a], oavsett om personen som pratar har mörk eller ljus röst.

 

Om artikulatoriska metoder

Hur ljuden formas i munnen, deras artikulation, är desto svårare att undersöka. Till en viss mån kan vi titta och känna efter, men tungans rörelser är ofta svåra att beskriva. Konsonanter kan ibland beskrivas genom att tungan gör kontakt med t.ex. gommen, och det går också att mäta med hjälp av tekniker som EPG och palatografi. Men vokalljud skapas av formen på munhålan utan att tungan vidrör andra delar av munnen. Hur mäter man det? Ett sätt är att använda avbildningstekniker som t.ex. röntgen, MRI eller ultraljud. En ytterligare teknik är EMA, som går ut på att man fäster elektroder på tungan. Alla dessa tekniker har sina för- och nackdelar, men ingen av dem används i samma utsträckning som akustisk analys. Detta är framförallt för att de är svårare och dyrare att använda. Men de kan samtidigt visa oss mycket av talet som vi inte kan se på andra sätt.

Om ultraljud

Ultraljud är ett ofarligt sätt att se vad som pågår inuti kroppen, bland annat i munnen. Ultraljud fungerar med hjälp av sonar, alltså samma sorts system som fladdermöss använder för att navigera i mörkret. De skickar ut en högfrekvent ljudvåg och använder ekot för att skapa en bild. När vi tittar på tungan hålls ultraljudet under hakan. Ljudvågorna färdas genom vävnaden och fortsätter tills de når tungytan, där de möter en luftbarriär och studsar tillbaka. Resultatet är en vit linje på ultraljudsbilden som visar var tungytan är. Det är svårt att se något annat i munnen, förutom gommen som blir synlig när tungan trycks emot den, t.ex. när du sväljer. Detta är kanske det största problemet med ultraljud, som annars är väldigt lätt och smidigt att använda. Klicka på Titta på tungan för att se hur det ser ut!

 

Har du frågor? Kommentera gärna!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s

Create a website or blog at WordPress.com

Upp ↑

%d bloggare gillar detta: